Carl-Thomas von Christierson
Sköld: I blått en balk av silver belagd med tre röda musslor, ovan åtföljd av ett hjorthuvud av guld och nedan åtföljd av en våg av guld.
Hjälmtäcke och hjälmbindel av guld, silver, blått och rött.
Hjälmtecken: En sol av guld ovanför två blå strutsfjädrar.
Blasoneringen enligt ursprungligt sköldebrev:
En blå Skiöld, hwaröfwer går en Bande af Silfwer emellan ett Hiorte hufwud och en Wichtskåhl, bägge af gull, warandes sielfwa Banden zirad med trenne röda Musslor. Ofwanpå Skiölden står en öppen Tornerhielm, öfwer hwilcken lyser en gyllende Sool, ofwanföre twänne blå Strutzfiedrar. Krantzen och Löfwärcket är af gull, silfwer, blått och rödt, aldeles, som det hos stående och med sina egentlige färgor afmåhlade Wapen det utwijsar
Vapnet tilldelades dåvarande häradshövdingen Carl Christiernin då han adlades von Christierson av Sveriges drottning Ulrika Eleonora, den 18. mars 1720. Ätten introducerades samma år på Sveriges Riddarhus under nr 1725 och introducerades 1818 på Finlands Riddarhus under nr 110. Ätten fortlever i dag i Danmark, England och USA.
Någon förklaring till valet av bilder i vapnet finns inte bevarad från tiden för adlandet. Vågen är en vanligt rättskipningssymbol och syftar med all sannolikhet på Carl von Christiersons uppdrag som häradshövding.
Bilden är hämtad från Finlands ridderskaps och adels vapenbok jemte beskrifning (1889-93) av G. F. Granfelt.